Så briefar du en AI så att resultatet går att använda

Det vanligaste folk säger om AI är att de testade och att den bara skrev allmänna saker. Det stämmer nästan alltid, och det beror nästan alltid på indatan.

En modell vet inte vad den inte vet. Ger du den ingen kontext ger den dig det mest allmänna svaret som finns, eftersom det innebär minst risk. Ett allmänt svar är inget fel. Det speglar den information som saknades.

Fem saker som alltid måste med

Vem texten är till för. Inte ”företagare”, utan ”en vd som redan annonserar och inte litar på rapporten”. Det senare styr ordval, längd och exempel.

Vilket beslut du vill få fram. Vad läsaren ska göra när hon har läst klart. Utan det beskriver texten något, men leder ingen någonstans.

Vilken indata du har. Har du eget material, lägg in det. Ett verkligt exempel är värt tio meningar med instruktioner. Det du inte ger modellen hittar den på själv.

Vad den inte ska skriva. Det här är delen som oftast hoppas över, och den som är mest användbar. Förbjudna påståenden, förbjudna formuleringar, förbjudna format. Det är den här delen som gör att rösten håller.

Vilken form du vill ha. Längd, struktur, antal punkter. Utan det kör modellen på sin egen standard, och det är samma standard som alla andra får.

Det som gör störst skillnad

Den negativa instruktionen. Säger du bara vad du vill ha dras resultatet mot genomsnittet. Säger du vad du inte accepterar börjar det likna dig.

Och en sak du aldrig ska hoppa över

Att kontrollera varje faktapåstående. En modell skriver gärna en övertygande mening kring en siffra som inte finns. Dyker det upp en siffra, ett datum, en regel eller en produktspecifikation i texten måste du stämma av den mot källan. Det handlar inte om misstro. Det är samma kontroll som du skulle göra med en junior kollega.

En bra brief är inte längre. Den är mer specifik.